Idag bemöter Kristina Alvendal dem som anser att staden ombildar till för låga priser (ja, hon säger faktiskt så, att det är staden som ombildar). Hon menar att priset som bostadsbolagen erbjuder baseras på en oberoende parts värdering och att de kvadratmeterpriser som nämns avser hela fastigheten, inte bara bostadsytor. Hennes slutsats blir därför att det är helt felaktigt att jämföra dessa kvadratmeterpriser med dem som finns i andra bostadsrättsaffärer.
Till viss del har hon nog rätt, för bostadsrättsföreningarna köper ju hela fastigheten och inte enskilda lägenheter. Hur mycket den enskilde medlemmen får betala för sin bostadsrätt blir sedan beroende av bl.a. hur föreningen väljer att fördela kostnaderna för köpet. Men det kvarstår rimligen ändå att medlemmarnas priser blir bra mycket lägre än marknadspriset för en motsvarande bostad. I alla fall var det så här. Priset för dem som köpte var 8300 kr per kvadratmeter. Några månader senare såldes lägenheterna för drygt det dubbla.
Alvendal avslutar sin insändare i Svenska Dagbladet med att "friköpen genererar stora vinster till staden som vi använder för att bygga fler hyresrätter. Friköp är alltså en bra affär för alla stockholmare."
Ska vi ta detta som ett löfte att bostadssektorns del av de 15-20 miljarder som staden (enligt miljöpartiet) ska få in på utförsäljningar och ombildningar verkligen till största delen ska användas till bostadsbyggande? Det vore förstås bra, men vari den goda affären består är ändå svårt att förstå. Att sälja ut
25 000 hyfsat billiga lägenheter som redan finns för att bygga 15 000 nya och dyra lägenheter - hur kan det vara vettigt?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Finns det en länk till Alvendals debattartikel?
Har tyvärr ingen länk, men kanske kan du leta fram artikeln via Svenska Dagbladets insändarsida. Hälsningar
Inger
Post a Comment