Piskan viner

Av de människor som kastas ut ur sjukförsäkringssystemet med alliansens nya regler kommer sannolikt en hel del behöva socialbidrag för att klara sin ekonomi. Då får de räkna med att plocka skräp på gator och torg eller städa på servicehuset utan lön och med bara socialbidraget som ersättning. I alla fall om Stockholms socialborgarråd (m) får som han vill. Allt motiveras med att det görs för att "bryta utanförskapet".

Katrine Kielos skriver bra om detta i det senaste numret av tidningen Fokus. Så här formulerar hon det: "Ökad kontroll av individen uppfattas som lösningen på allt och lite till. /... / På femtiotalet var det »understödstagarandan«, på nittio-talet »bidragsberoendet« och i dag heter det »utanförskapet«. Det har alltid handlat om samma sak: somliga går i trasiga skor eftersom de blivit lata och manipulativa."

Visst mår alla som är någorlunda kuranta bra av att jobba, eftersom arbetet ger socialt sammanhang, tillfredsställelse över vad man presterat så förstås pengar. Så visst är det viktigt att underlätta för alla som vill och kan arbeta - inklusive personer med funktionsnedsättning - att få göra det. Men inte lär man uppleva någon glädje i att plocka papper på gatan när man tvingas till det för att få den blygsamma summa som socialbidraget utgör. Det är mest förnedring, ett piskans vinande över folket.

Hur det egentligen ska gå till att få alla i jobb kan man undra, när inte ens borgarrådets egna jobbtorg lyckas ordna arbete till mer än ett fåtal av dem som tvingas vara inskrivna där. Och det i en högkonjunktur.

Läs om besparingarna i gårdagens DN och om socialborgarrådets idéer och jobbtorgen i dagens DN.