Saturday, May 3, 2008

Noll koll

Snart avgående stadsbyggnadsborgarrådet Söderlund tillfrågas idag i Svenska Dagbladet om hur fördelningen ser ut mellan bostads- och hyresrätter bland de bostäder som nu byggs i Stockholm. Söderlund tror att det är 30-35 procent hyresrätter, för det brukar det vara, säger han.

Tidningen vet dock bättre och kan berätta att

- av de lägenheter som blev färdiga 2007 var 51% bostadsrätter
- av de lägenheter som började byggas 2007 var 71% bostadsrätter
- av de markanvisningar som gavs 2007 avsåg 84% bostadsrätter.

Söderlund säger till reportern att "vi behöver utveckla samtliga stadsdelar, inte minst av integrationsskäl. Och vi behöver en större uppblandning av boendeformerna." Tittar man närmare på de siffror som presenteras i artikeln förstår man dock inte riktigt hur den där integrationen ska gå till. För då kommer man fram till följande:

I innerstaden planeras för 11 288 lägenheter i detaljplaner som ännu inte vunnit laga kraft, dvs markanvisning har troligen getts rätt nyligen. Om endast 16% av dem blir hyresrätter - med jättehöga nybyggnadshyror - och omvandlingarna av befintliga hyresrätter till bostadsrätt fortsätter, då blir det sannerligen inte möjligt för någon som inte är höginkomsttagare att komma genom nålsögat till innerstan.

Uppenbarligen är innerstan lika undantagen från integration som moderata företrädare är från partiets annars så omhuldade arbetslinje. Både Kristina Axén Olin och Ulrika Schenström kan nämligen räkna med statlig försörjning under lång tid framöver utan de krav på att ta vilket jobb som helst var som helst som gäller för vanliga arbetslösa personer.

(Den som lagt märke till hyckleriet i fråga om arbetslinjen är inte jag utan Peter Wolodarski, som i dagens DN drabbats av en tidigare aldrig skådad klarsynthet.)

1 comment:

Anonymous said...

Jag ställde en fråga till Kristina Alvedal och fick följande svar från Helena Olsson
Borgarrådssekreterare:
"Stockholms miljonprogramsområden med de kommunala hyresrätternas totala dominans är tydliga exempel på varför blandade upplåtelseformer är eftersträvansvärt, just för att det ökar individers valfrihet när de ska välja bostad. Många är de som efter att ha fått jobb eller förbättrad ekonomi lämnar sin stadsdel för att göra boendekarriär någon annanstans. Det gör att dessa områden urlakas socioekonomiskt och att allt färre människor vill flytta till dit. Segregerat boende i kombination med socialt och ekonomiskt utanförskap är inte bra. Mot denna bakgrund blir mer viktigt med blandade boendeformer när det handlar om att komplettera kommunala hyresrätter med andra boendeformer än att kommunala hyresrätter i ett enskilt område försvinner. Blandade upplåtelseformer får heller inte utgöra ensam grund för att neka vissa bostadsrättsföreningar att friköpa bara för att andra föreningar i samma område hunnit före."Alltså bara viktigt att integrera åt ena hållet.