Härlig är jorden

Idag blev Nackareservatet det naturreservat som de flesta länge trott att det varit. Invigningen förrättades stilfullt utanför vår vacka kyrka i Björkhagen med sång, musik och alldeles för många moderata kommunalråd och vad de nu var. Mest apart deltagare i invigningen var kostym- och slipsklädde Säposnubben som nog inte fattat att han skulle hamna bland fleecetröjor och vandrarkängor.

De moderata företrädarna tog åt sig hela äran av att reservatet kommit till, vilket ju inte är sant, det vet alla Björkhagsbor som kämpat för att rädda skogen från golfbanor och annat. Alla tre herrarna talade också om hur viktigt och trevligt det är med så mycket natur så nära staden, alltså helt andra tongångar än dem som brukar höras från deras stadsbyggnadsborgarråd, hon som tycker naturen är läskig och helst vill bygga bort den.

Jag hoppas herrarna inte glömmer vad de sade idag och att de läser den lilla folder som Naturskyddsföreningen delade ut. I den står bland annat:

"Storstockholm gröna kilar har ekologisk betydelse genom att de länkar samman de inre delarna ava stadens grönområden med landsbygden runt omkring. Det är en viktig förutsättning för att växter och djur ska kunna sprida sig. När Stockholm har expanderat har de gröna kilarna successivt minskat, vissa kilar är idag kraftigt försvagade. Om de gröna kilarna skulle byggas igen och skäras av ytterligare från varandra skulle de ekologiska sambanden försvinna och artrikedomen i Stockholms natur minska."

Till skillnad från fr. Alvendal tycker vi som var med idag att jorden är härlig, särskilt när nordanvinden och molnen äntligen viker undan och låter solen stråla över oss och björkarna och ängarna. Därför tycker vi också att vi måste värna denna jord genom reservat och på andra sätt.