Dagsnoterat

Mycket uppmärksamhet ges idag i media åt en rapport från hyresgästföreningen om att ungdomar på grund av bostadsbristen får bo kvar hos föräldrarna längre än vad kanske någon av dem vill. En lyckad lansering alltså från föreningens sida av trista och viktiga fakta.

Nu hoppas vi på att samma förening använder sina resurser och mediekontakter till att presentera en genomarbetad analys av på vilket sätt HGF-SABO-förslaget tänks gynna dessa ungdomar och andra blivande eller befintliga hyresgäster.

En annan sida av bostadsdebatten är den om hur Stockholm ska planeras. Ingen som intresserar sig för denna fråga har väl missat den Alvendalska vurmen för höga hus mitt i stan. Till borgarrådet och hennes meningsfränder vill jag anbefalla arkitekten Rasmus Waerns spalt i SvD idag. Waern skriver så klokt:

"Hus som tar för sig av det offentliga rummet - och dit hör i högsta grad himlen - kan aldrig försvaras med sitt syfte, vare sig detta är privat eller offentligt. De måste alltid ge mer än de tar. /.../ Något yttre tryck som pressar husen upp i luften, som i London, finns uppenbarligen inte i Stockholm. Den enda anständiga anledningen som då återstår är att det höga huset skulle bli ett så vackert tillskott. Om man är säker på att staden blir skönare. Då så. Annars inte."

Inga monument, alltså, utan skönheten som norm för stadens utveckling.