Borgerlig bostadspolitik modell (s)

Min närstående sosse och jag har i helgen passat på att läsa förslaget till nytt bostadspolitiskt program för social-demokraterna. En del bra saker sägs faktiskt i det, men det första intrycket kvarstår: det här var inte vad vi hoppats på. Förslaget vet inte vilken sida det ska stå på, utan försöker hålla sig väl med både sina gamla väljare och med den medelklass som man vill locka till sig. När denna inställsamhet kombineras med ett luddigt språk blir det riktigt illa.

Som i den viktiga ifråga om att äga eller icke äga. Undertonen i texten är att i stort sett alla egentligen vill äga sin bostad. I linje med det har man många förslag om hur fler ska kunna äga, men få om hur byggandet av hyresrätter ska kunna öka.

Förslaget säger att ”fler boende i stora ensidiga hyreshusområden ska kunna äga sin bostad, antingen genom kompletteringsbebyggelse, ombildning till bostadsrätt eller genom nya former av hyr-köpmodeller.” Ett annat förslag är att kommunala bostadsföretag ska kunna fortsätta äga hyreslägenheter i ombildade fastigheter. Men, varför ska man krångla till det så förfärligt? Varför hitta på en massa socialt och juridiskt komplicerade varianter? Varför inte nöja sig med att det som byggs nytt ska kunna se annorlunda ut eller ha annan upplåtelseform än de befintliga bostäderna?

Det i stort sett enda förslaget till förbättring av de ekonomiska förutsättningarna för hyresrätten är att sänka och på sikt helst avvecka fastighetsskatten på hyreshus. Några generella subventioner till byggandet vill man inte ha, bara riktade och begränsade investerigsstöd i dåliga tider. Vad motståndet kommer mot subventioner är svårt att förstå, särskilt mot bakgrund av att byggandet av hyresrätter nästan upphört sedan de statliga räntebidragen och investeringstöden togs bort. De höga kostnaderna för byggmaterial och deras inverkan på nybyggnadshyrorna talar man inte alls om.

Ett i en första läsning mycket bra förslag är att en viss upplåtelseform ska kunna föreskrivas i detaljplanen. Några rader senare tas det dock delvis tillbaka med den egendomliga skrivningen om att det är viktigt att det finns regler "som gör att inte hyresrätter som möjligggörs på detta sätt omedelbart kan förvandlas till bostadsrätter”. Ska man alltså få ombilda efter en månad eller efter ett år? Man undrar. Klart är i alla fall att ombildning ska vara möjlig. Vilken poäng finns det då med förslaget om att detaljplanen ska reglera upplåtelseform?

Men mest anmärkningsvärt är att förslaget inte säger ett ord om någon vilja att införa en ny stopplag för att rädda hyresrätten där den är utrotningshotad, som i Stockholms innerstad.

På det hela taget får nog förslaget sägas vara ett stöd för den rådande borgerliga bostadspolitiken.