Fallgropar

Att det finns många gropar att falla i för den som ska fatta ekonomiska beslut,om det har jag blivit påmind om flera gånger idag. En doktorand i ämnet berättar i DN om hur vi beter oss i sådana lägen. Inte ovanligt, säger hon, är att vi till exempel

• undviker negativ information


• inte ser till helheten


• inte ser hur sammanhanget påverkar våra beslut.

På ett möte som jag bevistar berättar en frilansjournalist om hur utlämnad bolånekunden egentligen är åt långivaren. Om banken misstänker att pantvärdet - det vill säga värdet på bostadsrätten man lånat för att köpa - kommer att ändras väsentligt har banken rätt att säga upp lånet. Detsamma gäller om banken tror att kunden inte kan betala sin skuld, t.ex. för att personen blivit arbetslös.

Det är, om jag förstår saken rätt, precis vad som hände i USA förra året. Och detsamma som hände här under den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Ett antal människor har skulder kvar än idag efter den smällen. Ungefär 200 av dem har, enligt journalisten, försökt få hjälp av Stockholms tingsrätt att ordna upp affärerna med bankerna. Ingen av dem har lyckats.

Var de bor idag framgår inte av historien. I bostadsrätterna som de köpte är det i alla fall inte.

Vilka överväganden som Barbro Engman gjorde när hon sålde Rosenön på ett sådant sätt att personalen fick sluta och hyresgästföreningen kunde smita undan skatt, det vågar jag inte ens gissa. Men det verkar vara flera av dem som doktoranden räknar upp.

Not. Frilansjournalisten heter Hans-Göran Björk. Mer om det han säger finns att läsa här.