Många frågetecken i översiktplanen

Av stadsbyggnadsborgarrådets Alvendals uttalanden blir man förfärad, av hennes översiktplan blir man förbryllad. Det vill säga, först tror man att man förstår vad planen vill med olika delar av staden, sedan inser man att skribenterna inte ens vet vad man menar med begrepp som t.ex. "den centrala staden". Ibland avses uppenbarligen det som jag skulle kalla city, dvs området kring Sergels torg, ibland avses staden på malmarna, men sedan räknas plötsligen både Årstafältet och Telefonplan till "strategiska områden i centrala staden".

Ronny undrar om Alvendal kanske anlitat spökskrivare från Malmö, som inte är så bekanta med den stockholmska geografin. Jag kan inte utesluta att han har rätt för en gammal stockholmare kan nog inte få det till annat än att både Telefonplan och Årsta ligger i närförort.

Mycket av resonemangen i planen går alltså inte att ta ställning till innan de grundläggande begreppen definierats. Mycket bludder finns också som behöver förtydligas och konkretiseras, sånt som t.ex. det här: "... det är viktigt att på strategiska platser skapa intensiva miljöer med många värden." Vad menas med "intensiv miljö"? Vilka "värden" då?

Annat bludder som inte går att begripa är bland annat detta: "Värdefulla park- och grönstråk är naturligtvis en viktig kvalitet för boende, verksamma och besökare som ofta kan utnyttjas på ett bättre sätt. En annan generell utgångspunkt är att ny bebyggelse alltid ska hålla minst lika hög kvalitet som sin omgivning och att den ska placeras och utformas så att den bidrar till en attraktiv stadsmiljö." Helt meningslösa formuleringar, som inte säger någonting om vad man egentligen vill och menar.

Ibland talas nyspråk, fullt värdigt Sanningsministeriet i Orwells 1984. Som när man upphäver vad som sades i översiktplanen 1999, men kallar det för utveckling av planen: "Det handlar ... om ny bebyggelse som knyter samman staden och om att utveckla attraktiva parkstråk med nya målpunkter mellan olika områden. Nya starka samband kan härigenom adderas till Stockholms utpräglade radiella stadsstruktur. Detta är en viktig utveckling av Översiktsplan 1999 där huvudinriktningen är att områdena mellan ytterstadens stadsdelar i huvudsak ska bevaras." Suck.

På vissa punkter talas dock klarspråk. Smaka till exempel på detta: "Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med Stadsmuseet inlett en översyn av Stockholms byggnadsordning. Förutom att komplettera vissa av beskrivningarna är det angeläget att förtydliga att byggnadsordningen möjliggör nya spännande tillägg som utformas i kontrast till omgivande bebyggelse." Till denna möjlighet återkommer man på flera håll i översiktplanen, som när man framhåller "spektakulära lokaliseringar" som kan bli "viktiga symbolprojekt" och om "nya landmärken". Man blir förskräckt. Det är inte spektakel vi behöver, utan goda bostäder och goda boendemiljöer.

Till den som fortfarande inte förstår vikten av natur - till skillnad från stenstad och parker - kan med fördel lyssna till dagens Vinterprogram med Kerstin Ekman, där hon talar vackert om vad gulmåran, brudbrödet och höskallran betyder för henne.