Boverket och Konsumentverket har startat en gemensam webbplats "om boende för alla som bor". Man tror då förstås att informationen ska vara neutral och handla lika mycket om hyrt som ägt boende. Icke så. Av underrubrikerna på sajten är är några få rubriker neutrala, ungefär en tredjedel riktas till dem som hyr, resten avhandlar det ägda boendet. För bostadssökande finns länkar till t.ex. Hemnet, men inte något om hur man får en hyresrätt.
Även i detta sammanhang får alltså hyresrätten stryka på foten för bostadsrätten och småshusboendet.
Friday, January 30, 2009
Wednesday, January 28, 2009
Dålig reklam
Bland bostadsannonserna i dagens lokaltidning finns en stor annons från Skanska om deras nybyggen i Bagarmossen och Kärrtorp. Frågan är hur många spekulanter de kommer att få bland tidningens läsare, trots bilder på fina hus och på den vackra naturen häromkring. På annat håll i samma tidning berättas nämligen om några unga familjer som redan köpt där på Nytorps gärde i Kärrtorp. Och i alla fall den ena av dem är inte särskilt begeistrad över Skanska.
Den ena familjen skrev våren 2008 kontrakt på en fyrarummare och betalade handpenning på 50 000 kr för den. Resten skulle de delvis finansiera genom försäljningen av sin nuvarande trea i Hammarbyhöjden. Men när finanskrisen kom sjönk trean i värde med ca en halv miljon kronor. Då tog banken tillbaka lånelöftet - och familjen tvingades inse att de inte skulle kunna fullfölja köpet.
Man kan då tro att de blev av med handpenningen och att saken sedan var ur världen. Men så var det inte, utan Skanska ville - med hänvisning till något finstilt - ha ersättning också för uteblivna månadskostnader och mäkarlarvode. Och inte nog med det - de ville också att familjen skulle betala mellanskillnaden i pris mellan det som familjen betalat och den mindre summa som Skanska nu beräknar att kunna sälja lägenheten för.
Familjen känner sig förstås grundlurad. För att inte tvingas betala flera hundra tusen kronor till Skanska och ändå inte få någon lägenhet har familjen nu bytt till en tvårummare i det nya huset. Där ska de bo med sina två barn, förmodligen till en högre kostnad och med färre rum än de hade tidigare.
Den andra familjen som beskrivs i reportaget tillhör dem som tror att de ska klara av sitt köp, men säkert är det inte. Sedan de fick sitt lånelöfte har båda blivit arbetslösa och deras nuvarande bostadsrätt har förlorat över 300 000 kr i värde. För dagen gäller dock deras oro mest vad som ska hända med bostadsrätts-föreningen när, som de säger "folk som egentligen inte har råd tvingas flytta in". De ser risk för höjda avgifter och för att ekonomin i föreningen ska bli så dålig att värdet på lägenheterna sjunker.
Tänk så många bekymmer man slipper när man bor i hyresrätt.
Och tänk så giriga och kortsiktiga somliga byggbolag är. Behandlar man människor så som familj nr 1 behandlats så hjälper det inte hur många fyrfärgsannonser man låter publicera. Det är på bemötandet det kommer an.
Den ena familjen skrev våren 2008 kontrakt på en fyrarummare och betalade handpenning på 50 000 kr för den. Resten skulle de delvis finansiera genom försäljningen av sin nuvarande trea i Hammarbyhöjden. Men när finanskrisen kom sjönk trean i värde med ca en halv miljon kronor. Då tog banken tillbaka lånelöftet - och familjen tvingades inse att de inte skulle kunna fullfölja köpet.
Man kan då tro att de blev av med handpenningen och att saken sedan var ur världen. Men så var det inte, utan Skanska ville - med hänvisning till något finstilt - ha ersättning också för uteblivna månadskostnader och mäkarlarvode. Och inte nog med det - de ville också att familjen skulle betala mellanskillnaden i pris mellan det som familjen betalat och den mindre summa som Skanska nu beräknar att kunna sälja lägenheten för.
Familjen känner sig förstås grundlurad. För att inte tvingas betala flera hundra tusen kronor till Skanska och ändå inte få någon lägenhet har familjen nu bytt till en tvårummare i det nya huset. Där ska de bo med sina två barn, förmodligen till en högre kostnad och med färre rum än de hade tidigare.
Den andra familjen som beskrivs i reportaget tillhör dem som tror att de ska klara av sitt köp, men säkert är det inte. Sedan de fick sitt lånelöfte har båda blivit arbetslösa och deras nuvarande bostadsrätt har förlorat över 300 000 kr i värde. För dagen gäller dock deras oro mest vad som ska hända med bostadsrätts-föreningen när, som de säger "folk som egentligen inte har råd tvingas flytta in". De ser risk för höjda avgifter och för att ekonomin i föreningen ska bli så dålig att värdet på lägenheterna sjunker.
Tänk så många bekymmer man slipper när man bor i hyresrätt.
Och tänk så giriga och kortsiktiga somliga byggbolag är. Behandlar man människor så som familj nr 1 behandlats så hjälper det inte hur många fyrfärgsannonser man låter publicera. Det är på bemötandet det kommer an.
Sunday, January 25, 2009
Många frågor men ont om svar
Ombildarna hemma hos Ronny har inte hört av sig på länge, så han började nästan tro att de gett upp. Men så var det inte. I förra veckan höll de möte, där deras konsult presenterade en första ekonomisk kalkyl för ett köp. Oturligt nog för konsulten så var Ronny där och han ställdes förstås obehagliga frågor. Som de här:
- Varför har du bara räknat på att 80% av de boende köper? Hur blir kalkylen om bara 60% köper? På detta svarade konsulten: - Det tänker jag inte räkna ut, men det är bara bra för ekonomin om bara 60% köper. Då hjälper demografin till att få en bra ekonomi för när folk dör eller måste flytta så säljer man lägenheterna till marknadspris och kan amortera på föreningens skuld.
Det är naturligtvis mycket viktigt för de boende att få en kalkyl även för ett läge där färre köper än som egentligen är önskvärt. Ju färre köpare desto högre kostnad blir det som för dem köper, eftersom bostadsrättsföreningen inte får in några insatser för de lägenheter som förblir hyresrätter.
Att som konsulten spekulera i att bostadsrättsföreningen ska tjäna pengar på att hyresgäster dör är djupt osmakligt.
- Varför har du inte tagit upp kostnader för inre underhåll för bostadsrättsinnehavarna när du jämför kostnaden för att hyra som nu eller att köpa? Konsultens svar blev: - Min kalkyl handlar bara om föreningens ekonomi, inte om de enskilda bostadsrättsinnehavarnas.
Så kan man förstås säga, men för den enskilda personen är den totala kostnaden viktig. Bor man i bostadsrätt måste man ha pengar inte bara till avgifter, räntor och amorteringar, utan också till att tapetsera och köpa t.ex. nya vitvaror.
Frågor som inte blev besvarade på det här mötet var till exempel:
- Varför har du bara räknat på att 80% av de boende köper? Hur blir kalkylen om bara 60% köper? På detta svarade konsulten: - Det tänker jag inte räkna ut, men det är bara bra för ekonomin om bara 60% köper. Då hjälper demografin till att få en bra ekonomi för när folk dör eller måste flytta så säljer man lägenheterna till marknadspris och kan amortera på föreningens skuld.
Det är naturligtvis mycket viktigt för de boende att få en kalkyl även för ett läge där färre köper än som egentligen är önskvärt. Ju färre köpare desto högre kostnad blir det som för dem köper, eftersom bostadsrättsföreningen inte får in några insatser för de lägenheter som förblir hyresrätter.
Att som konsulten spekulera i att bostadsrättsföreningen ska tjäna pengar på att hyresgäster dör är djupt osmakligt.
- Varför har du inte tagit upp kostnader för inre underhåll för bostadsrättsinnehavarna när du jämför kostnaden för att hyra som nu eller att köpa? Konsultens svar blev: - Min kalkyl handlar bara om föreningens ekonomi, inte om de enskilda bostadsrättsinnehavarnas.
Så kan man förstås säga, men för den enskilda personen är den totala kostnaden viktig. Bor man i bostadsrätt måste man ha pengar inte bara till avgifter, räntor och amorteringar, utan också till att tapetsera och köpa t.ex. nya vitvaror.
Frågor som inte blev besvarade på det här mötet var till exempel:
- Varför har du inte räknat med kommande kostnader för stambyte i källare och isolering av källargrunder?
- Varför har du inte räknat med ny tvättstuga? Den tvättstuga som skulle stå till förfogande för bostadsrättsföreningens 100 lägenheter har bara två tvättmaskiner.
- Varför har du inte räknat med att bostadsrättsföreningen ska göra några amorteringar på sina lån?
- Varför har du inte gjort några alternativa kalkyler med andra räntelägen än den låga ränta som gäller nu?
Vad sade då bostadsrättsföreningens styrelse? Ingenting. Det enda de sade var att de ville att mötesdeltagarna skulle skriva på ett papper om att föreningen ska låta göra en teknisk besiktning av fastigheten. Om för få svarar ja blir det ingen besiktning.
Man kan nu alltså befara att ombildarna blir mer aktiva och försöker få folk att gå med på en fortsättning av processen. Men även om motbildarna hittills legat lågt så kommer de också att mobilisera. Och de har både kunskap och kraft, det vet jag, så det blir ingen lättvunnen kamp för ombildningsivrarna.
Friday, January 23, 2009
Rätt enligt rätten - fast så fel
Hovrätten har nu godkänt bostadsrättsaffären i Solna, där försäljningen till bostadsrättsföreningen skulle gå via ett mellanled i form av ett nybildat aktiebolag. Hyresnämnden sade nej eftersom aktiebolaget inte hade som syfte att långsiktigt förvalta fastigheten. Hur hovrätten kunnat komma fram till motsatsen framgår inte av artikeln i dagens SvD.
Jag vet inte om domen går att få prövad i Högsta domstolen, men om det är möjligt så hoppas jag att någon överklagar. För det är förstås helt skandalöst att bostadsrättsföreningar och andra fastighetshandlare ska kunna skattesmita på det här viset.
I dagens DN skriver för övrigt Thomas Anderberg en mycket bra krönika under rubriken Ekologisk makeover. Nu ska naturen offras för miljöns skull. Han avslutar: "Med sådana miljövänner behövs inga miljöfiender. För det kan väl inte vara så att den ekologiska argumenteringen mest utgör ett tunt lager grön färg över den ekonomiska?"
Jag vet inte om domen går att få prövad i Högsta domstolen, men om det är möjligt så hoppas jag att någon överklagar. För det är förstås helt skandalöst att bostadsrättsföreningar och andra fastighetshandlare ska kunna skattesmita på det här viset.
I dagens DN skriver för övrigt Thomas Anderberg en mycket bra krönika under rubriken Ekologisk makeover. Nu ska naturen offras för miljöns skull. Han avslutar: "Med sådana miljövänner behövs inga miljöfiender. För det kan väl inte vara så att den ekologiska argumenteringen mest utgör ett tunt lager grön färg över den ekonomiska?"
Thursday, January 22, 2009
Nobody knows
Ingen vet varför saker inte sker. Ingen vet varför det sker som ändå sker. Ingen vet vad som ska ske. Så kan man sammanfatta vårt samråd med bostadsrättsföreningen igår.
Ingen vet varför hålen framför portarna inte lagats trots att rörarbetena avslutades för flera månader sedan. Ingen vet varför fasadställningar sätts upp när de inte ska sättas upp eller varför inget arbete sedan utförs på fasaden. Ingen vet när sophanteringen ska ordnas så att de skräpiga och illaluktande plasttunnorna på gården kan tas bort. Ingen vet när vi ska få tillbaka några plantor i våra öde rabatter igen. Ingen vet när den slitna tvättstugan ska repareras.
I vissa frågor pågår faktiskt planering, t.ex. för hur gårdarna ska se ut. "Men man vet ändå inte hur det går", säger den ovanligt uppriktiga representanten för bostadsrättsföreningen, "det är så få som kommer på stämman och de som kommer anser att inget ska få kosta."
Ack, ja.
Ingen vet varför hålen framför portarna inte lagats trots att rörarbetena avslutades för flera månader sedan. Ingen vet varför fasadställningar sätts upp när de inte ska sättas upp eller varför inget arbete sedan utförs på fasaden. Ingen vet när sophanteringen ska ordnas så att de skräpiga och illaluktande plasttunnorna på gården kan tas bort. Ingen vet när vi ska få tillbaka några plantor i våra öde rabatter igen. Ingen vet när den slitna tvättstugan ska repareras.
I vissa frågor pågår faktiskt planering, t.ex. för hur gårdarna ska se ut. "Men man vet ändå inte hur det går", säger den ovanligt uppriktiga representanten för bostadsrättsföreningen, "det är så få som kommer på stämman och de som kommer anser att inget ska få kosta."
Ack, ja.
Sunday, January 18, 2009
F:s mamma vill flytta
På söndagsfikat hos bedårande lilla F kommer samtalet förstås in på bostäder. F:s föräldrar funderar på att flytta, från mitt i smeten på östra Södermalm till förorten, från nyrenoverade bostadsrätten till villa. Varför inte radhus, undrar vi. "Nej", säger F:s mamma som sedan några år är ordförande i sin bostadsrättsförening, "i radhus är man fortfarande beroende av sina grannar, man måste komma överens med dem om hur husen ska målas och en massa annat. Det är bättre med eget hus, då behöver man inte ta hänsyn till vad andra vill utan man bestämmer själv."
Roligare än så är det alltså inte att bo i förening med andra.
Roligare än så är det alltså inte att bo i förening med andra.
Wednesday, January 14, 2009
Grönt är skönt
Vi som tycker att staden ska bestå av mer än gator och hus får stöd av vetenskapen. Hör här:
"Parker, grönområden och tätortsnära natur är viktiga samhällstillgångar eftersom de är de enda platser där många människor i städer över huvud taget kommer i kontakt med naturen. Kontakt med grönomården kan stimulera fysisk aktivitet, förbättra humöret, välmåendet och immunförsvaret, läkningsprocessen hos patienter samt öka produktiviteten och minska kriminaliteten, stressen och de kliniska depressionerna. Kontakt med natur är med största sannolikhet direkt avgörande för mänsklig utveckling och välbefinnande på lång sikt. /.../
Trots de positiva effekterna på hälsan och trots att människor vanligtvis sätter mycket stort värde på naturen, minskar andelen grönyta i tätorter. Den bostadsnära naturen minskar genom att den `naggas i kanten´eller att den sköts sämre, och genom att stora naturområden i attraktiva lägen exploateras för ny bebyggelse. /.../
Boverket rekommenderar att "för att uppnå målet om god bebyggd miljö bör bostadsnära natur som ligger inom 300 meter från befintliga bostäder och skolor särskilt uppmärksammas i planeringen och behovet av planstatus och skydd enligt plan- och bygglagen respektive miljöbalken bör övervägas. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 meter från bostäderna och skolorna tillgodoses."
Hör ni det, Alvendalare och andra, som tror att skogen är farlig. Det är den inte. Grönt är skönt och bra för oss alla, även för er.
Citaten ovan är hämtade från Folkhälsoinstitutets rapport Samhällsplanering för ett aktivt liv. Belägg för slutsatserna finns bl.a. i en engelsk studie som publicerats i The Lancet. Se även dagens SvD (även om man där missat poängen med rapporten och förorsakat en idiotisk diskussion om hur många steg om dagen som vi bör ta).
"Parker, grönområden och tätortsnära natur är viktiga samhällstillgångar eftersom de är de enda platser där många människor i städer över huvud taget kommer i kontakt med naturen. Kontakt med grönomården kan stimulera fysisk aktivitet, förbättra humöret, välmåendet och immunförsvaret, läkningsprocessen hos patienter samt öka produktiviteten och minska kriminaliteten, stressen och de kliniska depressionerna. Kontakt med natur är med största sannolikhet direkt avgörande för mänsklig utveckling och välbefinnande på lång sikt. /.../
Trots de positiva effekterna på hälsan och trots att människor vanligtvis sätter mycket stort värde på naturen, minskar andelen grönyta i tätorter. Den bostadsnära naturen minskar genom att den `naggas i kanten´eller att den sköts sämre, och genom att stora naturområden i attraktiva lägen exploateras för ny bebyggelse. /.../
Boverket rekommenderar att "för att uppnå målet om god bebyggd miljö bör bostadsnära natur som ligger inom 300 meter från befintliga bostäder och skolor särskilt uppmärksammas i planeringen och behovet av planstatus och skydd enligt plan- och bygglagen respektive miljöbalken bör övervägas. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 meter från bostäderna och skolorna tillgodoses."
Hör ni det, Alvendalare och andra, som tror att skogen är farlig. Det är den inte. Grönt är skönt och bra för oss alla, även för er.
Citaten ovan är hämtade från Folkhälsoinstitutets rapport Samhällsplanering för ett aktivt liv. Belägg för slutsatserna finns bl.a. i en engelsk studie som publicerats i The Lancet. Se även dagens SvD (även om man där missat poängen med rapporten och förorsakat en idiotisk diskussion om hur många steg om dagen som vi bör ta).
Sunday, January 11, 2009
Inte en dag för tidigt
Har förstått att hyresgästföreningen funderar på hur den ska skapa rutiner för hantering av hyresgästlokaler i samband med ombildningar. Det är sannerligen inte en dag för tidigt att man funderar på den saken. Snarare många år för sent.
Här hos oss hade den lokala hyresgästföreningen rätt att gratis få disponera en lokal för hyresgästernas räkning. Lokalen användes under många år flitigt till möten, fester, vävning, foto, snickeri och allt möjligt annat. Det formella avtalet om lokalen var slutet mellan Stockholmshem och den regionala hyresgästföreningen. Så fort ombildningen gått igenom vände sig bostadsrättsföreningen till hyresgästföreningen och sade upp avtalet. Kanske hade de väntat sig att möta motstånd, men något sådant blev det inte alls. För den ansvariga tjänstemannen på hyresgästföreningen godtog uppsägningen utan några invändningar och utan att tillfråga eller informera den lokala hyresgästföreningen.
Man kan nog säga att vi hyresgäster blev något bestörta när vi sedermera fick veta - av bostadsrättsföreningen - att vi inte hade någon lokal längre.
Ett sådant agerande från hyresgästföreningens sida är naturligtvis helt skandalöst dåligt. Och att man - på de åtta år som gått sedan ombildningen här - inte lyckats utarbeta rutiner för hur lokalerna ska hanteras är synnerligen märkligt.
Här hos oss hade den lokala hyresgästföreningen rätt att gratis få disponera en lokal för hyresgästernas räkning. Lokalen användes under många år flitigt till möten, fester, vävning, foto, snickeri och allt möjligt annat. Det formella avtalet om lokalen var slutet mellan Stockholmshem och den regionala hyresgästföreningen. Så fort ombildningen gått igenom vände sig bostadsrättsföreningen till hyresgästföreningen och sade upp avtalet. Kanske hade de väntat sig att möta motstånd, men något sådant blev det inte alls. För den ansvariga tjänstemannen på hyresgästföreningen godtog uppsägningen utan några invändningar och utan att tillfråga eller informera den lokala hyresgästföreningen.
Man kan nog säga att vi hyresgäster blev något bestörta när vi sedermera fick veta - av bostadsrättsföreningen - att vi inte hade någon lokal längre.
Ett sådant agerande från hyresgästföreningens sida är naturligtvis helt skandalöst dåligt. Och att man - på de åtta år som gått sedan ombildningen här - inte lyckats utarbeta rutiner för hur lokalerna ska hanteras är synnerligen märkligt.
Wednesday, January 7, 2009
Inget vidare om bostäderna heller i ÖP
Förslaget till översiktplan (ÖP) för Stockholm behandlar givetvis inte bara hur staden ska planeras, utan också vad som ska byggas i den. ÖP slår först fast att det "sedan början av 1990-talet skett betydande förändringar inom bostadspolitiken. Samhällets inflytande har successivt minskat och risker och ansvar har flyttats över till bostadskonsumenter, byggherrar och långivare. Från och med 2007 har de statliga investeringsstöden till bostadsproduktion avvecklats helt." Sedan konstateras dock att staden fortfarande har "inflytande över bostadsförsörjningen genom sitt stora markinnehav, sitt ansvar för den fysiska planeringen samt genom ägandet av de tre allmännyttiga bostadsbolagen och bostadsförmedlingen." Med tanke på hur den politiska majoriteten ansträngt sig för att sälja ut både mark och bostadsbolag (och att man tidigare ville lägga ned bostadsförmedlingen) kan man gissa att den varit gladare om inte kommunen haft något ansvar för bostadsbyggandet.
Vad vill man då göra med sitt ansvar? Tja, en del oförgripliga och till och med vettiga saker som att tänka långsiktigt, ha många olika typer av bostadsprojekt som kan vara igång både under hög- och lågkonjunktur samt se till att det finns olika upplåtelseformer i stadens alla delar. Man vill också "få in fler aktörer på bygg- och bostadsmarknaden, bland annat genom att anvisa mark till nya företag". De få stora byggbolagens dominans ska alltså brytas genom ändrad policy för markanvisning. Det är inte en dag för tidigt, men det viktiga är inte vilka bolag som bygger utan vad som byggs. Att ge markanvisningar till nya bolag som vill bygga bostadsrätter löser ju inga problem för alla dem som vill hyra sin bostad.
Som en stor utmaning beskrivs att "skapa förutsättningar för nya bostäder som även hushåll med begränsade ekonomiska resurser kan efterfråga." Det är förstås tacknämligt att intresse ägnas dessa hushåll, men man undrar vad dessa "förutsättningar" tänks innebära. Handlar det om bostäder som blir billiga därför att man bygger med sämre standard, då är man ute på farliga vägar. Då är vi på väg mot social housing och långt från det som var tanken med allmännyttan: goda bostäder som alla kan och vill efterfråga.
Fast på slutet av bostadskapitlet kommer det fram att det där med att bygga för vanligt folk, det är inte så intressant, utan "den viktigaste insatsen är alltjämt att genom nyproduktion skapa flyttkedjor så att billigare bostäder blir lediga". Alltså: fortsatt satsning på dyra nybyggen är vad som egentligen gäller, trots att det där med flyttkedjorna inte alls stämmer i tider med stor inflyttning. För närvarande är det nämligen inte alls de som redan har bostad som flyttar till nybyggen, utan det är de som flyttar in till staden utifrån landet som tvingas hyra de nya hyresrätterna. Några gamla och billiga lägenheter blir följaktligen inte alls lediga i någon större utsträckning genom att man bygger nytt och dyrt.
Sålunda: det är inte mycket vettigt som översiktsplanen har att komma med, vare sig när det gäller bostäder eller förhållandet stad-natur.
Vad vill man då göra med sitt ansvar? Tja, en del oförgripliga och till och med vettiga saker som att tänka långsiktigt, ha många olika typer av bostadsprojekt som kan vara igång både under hög- och lågkonjunktur samt se till att det finns olika upplåtelseformer i stadens alla delar. Man vill också "få in fler aktörer på bygg- och bostadsmarknaden, bland annat genom att anvisa mark till nya företag". De få stora byggbolagens dominans ska alltså brytas genom ändrad policy för markanvisning. Det är inte en dag för tidigt, men det viktiga är inte vilka bolag som bygger utan vad som byggs. Att ge markanvisningar till nya bolag som vill bygga bostadsrätter löser ju inga problem för alla dem som vill hyra sin bostad.
Som en stor utmaning beskrivs att "skapa förutsättningar för nya bostäder som även hushåll med begränsade ekonomiska resurser kan efterfråga." Det är förstås tacknämligt att intresse ägnas dessa hushåll, men man undrar vad dessa "förutsättningar" tänks innebära. Handlar det om bostäder som blir billiga därför att man bygger med sämre standard, då är man ute på farliga vägar. Då är vi på väg mot social housing och långt från det som var tanken med allmännyttan: goda bostäder som alla kan och vill efterfråga.
Fast på slutet av bostadskapitlet kommer det fram att det där med att bygga för vanligt folk, det är inte så intressant, utan "den viktigaste insatsen är alltjämt att genom nyproduktion skapa flyttkedjor så att billigare bostäder blir lediga". Alltså: fortsatt satsning på dyra nybyggen är vad som egentligen gäller, trots att det där med flyttkedjorna inte alls stämmer i tider med stor inflyttning. För närvarande är det nämligen inte alls de som redan har bostad som flyttar till nybyggen, utan det är de som flyttar in till staden utifrån landet som tvingas hyra de nya hyresrätterna. Några gamla och billiga lägenheter blir följaktligen inte alls lediga i någon större utsträckning genom att man bygger nytt och dyrt.
Sålunda: det är inte mycket vettigt som översiktsplanen har att komma med, vare sig när det gäller bostäder eller förhållandet stad-natur.
Thursday, January 1, 2009
Många frågetecken i översiktplanen
Av stadsbyggnadsborgarrådets Alvendals uttalanden blir man förfärad, av hennes översiktplan blir man förbryllad. Det vill säga, först tror man att man förstår vad planen vill med olika delar av staden, sedan inser man att skribenterna inte ens vet vad man menar med begrepp som t.ex. "den centrala staden". Ibland avses uppenbarligen det som jag skulle kalla city, dvs området kring Sergels torg, ibland avses staden på malmarna, men sedan räknas plötsligen både Årstafältet och Telefonplan till "strategiska områden i centrala staden".
Ronny undrar om Alvendal kanske anlitat spökskrivare från Malmö, som inte är så bekanta med den stockholmska geografin. Jag kan inte utesluta att han har rätt för en gammal stockholmare kan nog inte få det till annat än att både Telefonplan och Årsta ligger i närförort.
Mycket av resonemangen i planen går alltså inte att ta ställning till innan de grundläggande begreppen definierats. Mycket bludder finns också som behöver förtydligas och konkretiseras, sånt som t.ex. det här: "... det är viktigt att på strategiska platser skapa intensiva miljöer med många värden." Vad menas med "intensiv miljö"? Vilka "värden" då?
Annat bludder som inte går att begripa är bland annat detta: "Värdefulla park- och grönstråk är naturligtvis en viktig kvalitet för boende, verksamma och besökare som ofta kan utnyttjas på ett bättre sätt. En annan generell utgångspunkt är att ny bebyggelse alltid ska hålla minst lika hög kvalitet som sin omgivning och att den ska placeras och utformas så att den bidrar till en attraktiv stadsmiljö." Helt meningslösa formuleringar, som inte säger någonting om vad man egentligen vill och menar.
Ibland talas nyspråk, fullt värdigt Sanningsministeriet i Orwells 1984. Som när man upphäver vad som sades i översiktplanen 1999, men kallar det för utveckling av planen: "Det handlar ... om ny bebyggelse som knyter samman staden och om att utveckla attraktiva parkstråk med nya målpunkter mellan olika områden. Nya starka samband kan härigenom adderas till Stockholms utpräglade radiella stadsstruktur. Detta är en viktig utveckling av Översiktsplan 1999 där huvudinriktningen är att områdena mellan ytterstadens stadsdelar i huvudsak ska bevaras." Suck.
På vissa punkter talas dock klarspråk. Smaka till exempel på detta: "Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med Stadsmuseet inlett en översyn av Stockholms byggnadsordning. Förutom att komplettera vissa av beskrivningarna är det angeläget att förtydliga att byggnadsordningen möjliggör nya spännande tillägg som utformas i kontrast till omgivande bebyggelse." Till denna möjlighet återkommer man på flera håll i översiktplanen, som när man framhåller "spektakulära lokaliseringar" som kan bli "viktiga symbolprojekt" och om "nya landmärken". Man blir förskräckt. Det är inte spektakel vi behöver, utan goda bostäder och goda boendemiljöer.
Till den som fortfarande inte förstår vikten av natur - till skillnad från stenstad och parker - kan med fördel lyssna till dagens Vinterprogram med Kerstin Ekman, där hon talar vackert om vad gulmåran, brudbrödet och höskallran betyder för henne.
Ronny undrar om Alvendal kanske anlitat spökskrivare från Malmö, som inte är så bekanta med den stockholmska geografin. Jag kan inte utesluta att han har rätt för en gammal stockholmare kan nog inte få det till annat än att både Telefonplan och Årsta ligger i närförort.
Mycket av resonemangen i planen går alltså inte att ta ställning till innan de grundläggande begreppen definierats. Mycket bludder finns också som behöver förtydligas och konkretiseras, sånt som t.ex. det här: "... det är viktigt att på strategiska platser skapa intensiva miljöer med många värden." Vad menas med "intensiv miljö"? Vilka "värden" då?
Annat bludder som inte går att begripa är bland annat detta: "Värdefulla park- och grönstråk är naturligtvis en viktig kvalitet för boende, verksamma och besökare som ofta kan utnyttjas på ett bättre sätt. En annan generell utgångspunkt är att ny bebyggelse alltid ska hålla minst lika hög kvalitet som sin omgivning och att den ska placeras och utformas så att den bidrar till en attraktiv stadsmiljö." Helt meningslösa formuleringar, som inte säger någonting om vad man egentligen vill och menar.
Ibland talas nyspråk, fullt värdigt Sanningsministeriet i Orwells 1984. Som när man upphäver vad som sades i översiktplanen 1999, men kallar det för utveckling av planen: "Det handlar ... om ny bebyggelse som knyter samman staden och om att utveckla attraktiva parkstråk med nya målpunkter mellan olika områden. Nya starka samband kan härigenom adderas till Stockholms utpräglade radiella stadsstruktur. Detta är en viktig utveckling av Översiktsplan 1999 där huvudinriktningen är att områdena mellan ytterstadens stadsdelar i huvudsak ska bevaras." Suck.
På vissa punkter talas dock klarspråk. Smaka till exempel på detta: "Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med Stadsmuseet inlett en översyn av Stockholms byggnadsordning. Förutom att komplettera vissa av beskrivningarna är det angeläget att förtydliga att byggnadsordningen möjliggör nya spännande tillägg som utformas i kontrast till omgivande bebyggelse." Till denna möjlighet återkommer man på flera håll i översiktplanen, som när man framhåller "spektakulära lokaliseringar" som kan bli "viktiga symbolprojekt" och om "nya landmärken". Man blir förskräckt. Det är inte spektakel vi behöver, utan goda bostäder och goda boendemiljöer.
Till den som fortfarande inte förstår vikten av natur - till skillnad från stenstad och parker - kan med fördel lyssna till dagens Vinterprogram med Kerstin Ekman, där hon talar vackert om vad gulmåran, brudbrödet och höskallran betyder för henne.
Subscribe to:
Posts (Atom)
