Total makeover

När Gröndal byggdes ut, från förra sekelskiftet och några årtionden framåt, var det inte bara av arbetare utan också för dem. Tidigare hade där mest funnits torp och lägenheter under Hägerstens gård och sedan sommarställen för utflyttade Stockholmsbor. När stadens industrier började etableras utanför tullarna i slutet av 1800-talet påverkade det också Gröndal, där det anlades svavelsyrefabrik, färgfabrik och en del annat. Behovet av bostäder i området blev då stort.

Bland de första husen som byggdes fanns de s.k. hyresvillorna, stora villor med små lägenheter på ett och två rum och kök. En lägenhet beboddes av ägaren, resten hyrdes ut för att finansiera bygget. År 1913 omfattade villastaden ett hundratal sådana villor.

På 1930-talet byggde arbetslösa medlemmar i Syndikalisterna ett hyreshus i tidens funkisstil i centrala Gröndal. Ungefär samtidigt började byggmästaren Olle Engkvist köpa upp mark i området, som då var slitet och hade dåligt rykte. Engkvist hade en bestämd uppfattning om vad hans yrke medförde, nämligen

"ett särskilt ansvar som krävde en personlig ambition, moraliska och ekonomiska kvalifikationer samt en social syn hos sina utövare. En byggmästare skulle reagera mot allt vrångt och tokigt samt kraftigt medverka till sunda, riktiga initiativ."

I praktiken betydde detta, menade Engkvist, att det byggmästaren skulle göra var att bygga goda bostäder till rimliga priser åt vanligt folk.

Och det gjorde han sannerligen, för han är mannen bakom både de fina stjärnhusen och de berömda terasshusen i Gröndal.

Också Stockholmshem gjorde en insats för arbetarna genom att bygga barnrikehus på flera ställen i stadsdelen.

Det var då det. Idag är det inte längre några särskilt behövande personer som bor i Gröndal. Under stadsvandringen, som vi gick på denna underbara försommardag, fanns visserligen många av de gamla husen kvar, men invånarna har bytts ut. Vid det ena huset efter det andra konstaterade guiden att "ja, nu är här ju bostadsrätter".

Och det stämmer också med statistiken. Vid senaste årsskiftet var 70% av lägenheterna i Gröndal bostadsrätter och bara knappt 20% allmännyttiga hyresrätter. För tjugo år sedan var andelen bostadsrätter drygt 20% och andelen allmännytta 46%.

År 2007 låg medelinkomsten i Gröndal, enligt stadens officiella statistik, fortfarande något under stadens genomsnitt och hälften av befolkningen röstade på (S), (V) eller (MP).

Jag blir inte förvånad om nästa USK-redovisning visar att både inkomstnivåerna och partisympatierna är helt andra än vid den senaste mätningen. Risken är stor att att Gröndal genomgått en total makeover eller, om man så vill, blivit väldigt segregerat.

Källor: Stockholm utanför tullarna (Stockholmia förlag) och statistik på http://www.uskab.se/