Återkomster

Det har varit mycket ett tag nu med nytt barnbarn och resor kors och tvärs, så en mängd tossigheter och märkvärdigheter har fått passera okommenterade. För det mesta gör ju inte det så mycket för det finns nästan alltid någon annan som säger något bra eller bättre, men just nu verkar det som om bostadsbloggeriet gått i stå. Några av ombildningsmotståndarna har gett upp och avslutat sina bloggar, andra verkar låta dem ligga i träda. Det är synd, för det finns ju faktiskt mycket att tycka till eller informera om, som effekterna av det nya hyressättningssystemet eller hur och var alla nya bostäder ska byggas. Jag hoppas därför att bostadsdebatten ska leva vidare i bloggosfären, gärna med nya debattörer.

Medan jag ägnat mig åt annat har det influtit en kommentarer från signaturen Tryggve till en tidigare bloggpost. Tryggve säger att "bostadsrätter medför fler problem än de som man normalt talar om." Så långt är jag med på noterna, men sedan fortsätter Trygge: "Boendemiljön måste förbättras, och inte minst för dem som bor i bostadsrätt. Idag brister regelverken på ett sätt som gör det fullt möjligt för varje styrelse i en bostadsrättsförening att dölja i princip vad de vill för medlemmarna. Det finns som regel ingen insyn och inget inflytande för den som bor i bostadsrätt, trots att man är både medlem och delägare i föreningen. Hur rimligt är detta? Lagar måste förändras så att bostadsrättshavare får något att säga till om i stället för den oligarki som råder i föreningarna!"

Men snälla Tryggve! Är det något som är fel med bostadsrätter så är det väl inte detta. Det finns samma demokrati i bostadsrättsföreningar som i andra föreningar och samma möjligheter till insyn och påverkan. Du får väl bli aktiv i din förening, delta i möten, skriva motioner, granska bokslut och verksamhetsberättelser, gå med i styrelsen och annat. Sedan får du förstås finna dig i att just du kanske inte alltid får igenom din vilja utan att majoriteten vill något annat än du. (Vilket för övrigt är just vad många ombildningsmotståndare fått uppleva under de senaste åren, men då under former som inte ens kommer i närheten av av att vara demokratiska.)

Och så någonting helt annat: den sista av sommarens resor gick till Island, där man förväntar sig att möta hästar, får och frisk natur. Det man absolut inte tänker sig är att träffa på vägglöss, men det är just vad några av oss gjorde. Min rumskamrat, som är uppvuxen i Afrika, visste genast vad det var frågan om, för vägglöss hade hon sett hemma som barn. I Sverige har detta otrevliga lilla djur inte funnits på decennier, men nu är de på återtåg både hit och till andra västländer.

På 1920-talet var de vanliga. Då försökte man röka ut dem med cyanväte, som inte var så hälsosamt för människor heller. Poeten Dan Andersson dog t.ex. på ett hotell i Klarakvarteren till följd av vägglusbekämpning med detta medel. Senare använde man DDT. Det var som bekant inte så nyttigt det heller för månniskor. Om vad man bör göra idag för att slippa vägglössen som sängkamrater (bedbugs på engelska) kan man läsa här. Och hur man kan se ut när de kalasat på en syns här nedanför.