Dags för stadskamp

Att stadsbyggnadsborgarrådet Alvendal bloggar på en sajt som är besatt av utseende bör inte förvåna någon som följt hennes förehavanden i politiken. Även där är ju ytan - och pengarna - allt och innehållet intet för henne. Om Alvendals senaste projekt skrev arkitekten Ola Andersson häromdagen så bitskt och träffande i SvD:

"Intill Stockholms stadshus reser sug ett gigantiskt hotell- och kontorskomplex som tävlar med Ragnar Östbergs märkesbyggnad om dominansen över stadens silhuett. Vilka moguler, patriarker eller partipampar har drivit igenom detta spekulationsbygge? Vilka olaga hot eller mutor har krävts för att få bygga något som så flagrant bryter mot de regler som uppenbarligen gäller för alla andra byggnader i staden?

Om någon frågar er kan ni lugna dem. Den råbarkade exploatör som genomdriver `Stockholm Waterfront Building´ är vi själva, eller rätter sagt de politiker vi valt och deras tjänstemän. Skamlöst har kommunen utnyttjat tomten vid Centralstationen för att få tillbaka pengarna från en misslyckad markaffär med ett statligt bolag."

Enligt Ola Andersson har vi bara sett början av detta spekulationsbyggande. Det är lätt att finna exempel på det han säger. I Västra city ska en hög mur av glas och betong slingra sig ovanpå de överdäckta järnvägsspåren. Vid Norra station ska både vägar och järnväg överdäckas för att utöka den bebyggbara ytan. På den ska man uppföra bl.a. två hus dubbelt så höga som Wennergren center och i skuggan av dem bostadshus på 10-17 våningar tätt tätt inpå varandra.

Även på andra håll finns de som har planer av det mer storvulna slaget. En av dem är hr godsäg: & svineridir. J. Brylén (M), som säger:

"Och varför inte s.d.h. däcka över hela staden ända ned till Bergska Sjön och bygga hus ovanpå? Ett dylikt Greenhattan skulle verkligen sätta Grönköping på kartan och locka snart sagt hela världen att besöka vår stad."

Eftersom man inte kan uteslutna att Kristina Alvendal kan få för sig att nappa på det Brylénska förslaget är det hög tid att vi formar en motståndsrörelse mot de henne och andra historielösa naturfobiker som idag styr stadsbyggandet i Stockholm.

Marknadsvalsen vevas igen

Ständige Stellan, marknadshyrornas banérförare, är åter i farten. Nu har han skrivit en rapport där han föreslår en massa åtgärder som ska förbättra bostadsmarknaden i Sverige. Somligt begriper jag inte alls, somligt både förstår jag och tycker är bra, som att han kommit på att det tidigare investeringsbidraget till hyresrätter nog "inte är så pjåkigt". Men sedan kommer det: andrahandsuthyrningen ska släppas fri och hyran på hyresrätter ska kunna förhandlas individuellt.

Den sanne marknadsliberalen, mannen utan minsta lilla socialt eller humanistiskt perspektiv på boendet, har alltså talat igen.

Att hans idéer inte är nya kan man förstå av följande något ironiska betraktelse, gjord för snart sextio år sedan av Stig Dagerman:

Goda råd äro dyra .
Ack, varför är bostadsbrist?
Jo, folk kan betala sin hyra.
Det är verkligen oerhört trist.

Så låt oss hjälpa vår broder.
Vi bygger ett hus i stan.
För att ingen ska kunna bo där
begär vi femtusen om dan.

Och därpå riktar vi ljuset
mot logikens mästarprov:
Som ingen vill hyra i huset
finns inget bostadsbehov.

Man hade ju hoppats av vi skulle ha kommit längre idag än ett sådant cyniskt betraktelsesätt. Men det har vi inte, för just sådan som Dagerman skriver är Lundströms och även regeringsutredaren Kochs politik.

Not: Dagsversen Krisen är hävd publicerades den 22 april 1952.